Vilken helg!
Ja du. ännu en helg har passerat. ännu en helg med festande, sprit, cigg och massa missförstånd.
Det var inflyttningsfest hos Hanna med överaskningar, gnäll och bråk. Alkoholen flöt i blodet och Hanna och Birgpoff höjde rösterna lite grann...
det slutade med att Jag , Anders och Alex drog till stan, träffade Harry i ca 15 minuter
sen festade på IFKs egen pub (fråga mig inte hur vi hamna där, sorry Elfsborg)!.
jaja.. sen blev man hungrig och Kebab house lät gott..
Aptiten försvann dock när det blev missförstång och det slutade med att Anders försvann hem sur som en citron ,
och jag o Alex hittade tillbaka till varandra vid valands spårvagnshållplats (detta efter att ha skrikit o gråtit lite).
Söndag
En bra dag.. Fint väder, promenad i skogen, rensande utav tankar och några glada skratt..
Käkade pizza med min älskling vid Chapmans torg.. skitgott om jag får säga min mening...
Sen hjälpte jag Hanna o Birgpoff städa hemma och vi kollade på Singing Bee innan det var dags för mig att dra mig hemmåt... B
ourne Identity spelade på TV:n senare på kvällen och Matt Damon gjorde verkligen min kväll =)
Sammanfattning:
Grekens helger är aldrig tråkiga...
Bråk, slagsmål, bränder, krossade hjärtan som blir igenlappade sen..
ja du.. det är inte lugn o ro i Göteborg inte...
Men som Skåne säger:
Det löser sig (tänk er skånska)...
=)
Missförstånd som i slutändan löses upp och allt blir bra igen.. eller nästan bra...
Fredag
Det var träff med Dea, Charlotte och Mli. vi träffdes utanför Bergakungen , tog ut biljetter till Get Smart och åt middag vid Bergakungens restaurang. Men halvvägs genom måltiden lyser hela Bergakungen upp och en röst som säger:
"Be calm. Fire detected in the building. Get out through the nearest exit" .
Jag och Dea trodde ju självklart det var ett skämt så vi fortsatt eäta.. Tills andra gäste brjade ta sig ut hur som haver...
då tog vi med oss småjejerna och gick ut.
Jag och Dea trodde ju självklart det var ett skämt så vi fortsatt eäta.. Tills andra gäste brjade ta sig ut hur som haver...
då tog vi med oss småjejerna och gick ut.
Väntade i 7 min sen stack vi.. Sugna på efterrätt u know...
så efter att ha vandrat runt på Locatelli och Eva's Paley kom vi fram till att cafe´ Tintin var det stället som passade oss mest.. Kakor, pajer och kaffe blev det sen var det dags för bio.. filen var bra, om man har min humor.. eller Deas.. eller Mlis eller charlottes för den delen..
Sen var det hemgång.. en trevlig avslutning på en ganska hektisk dag, fylld med överraskningar och äventyr..
Men det bästa: Gratis Middag !! =)
så efter att ha vandrat runt på Locatelli och Eva's Paley kom vi fram till att cafe´ Tintin var det stället som passade oss mest.. Kakor, pajer och kaffe blev det sen var det dags för bio.. filen var bra, om man har min humor.. eller Deas.. eller Mlis eller charlottes för den delen..
Sen var det hemgång.. en trevlig avslutning på en ganska hektisk dag, fylld med överraskningar och äventyr..
Men det bästa: Gratis Middag !! =)
Lördag
Det var inflyttningsfest hos Hanna med överaskningar, gnäll och bråk. Alkoholen flöt i blodet och Hanna och Birgpoff höjde rösterna lite grann...
det slutade med att Jag , Anders och Alex drog till stan, träffade Harry i ca 15 minuter
sen festade på IFKs egen pub (fråga mig inte hur vi hamna där, sorry Elfsborg)!.
jaja.. sen blev man hungrig och Kebab house lät gott..
Aptiten försvann dock när det blev missförstång och det slutade med att Anders försvann hem sur som en citron ,
och jag o Alex hittade tillbaka till varandra vid valands spårvagnshållplats (detta efter att ha skrikit o gråtit lite).
Söndag
En bra dag.. Fint väder, promenad i skogen, rensande utav tankar och några glada skratt..
Käkade pizza med min älskling vid Chapmans torg.. skitgott om jag får säga min mening...
Sen hjälpte jag Hanna o Birgpoff städa hemma och vi kollade på Singing Bee innan det var dags för mig att dra mig hemmåt... B
ourne Identity spelade på TV:n senare på kvällen och Matt Damon gjorde verkligen min kväll =)
Sammanfattning:
Grekens helger är aldrig tråkiga...
Bråk, slagsmål, bränder, krossade hjärtan som blir igenlappade sen..
ja du.. det är inte lugn o ro i Göteborg inte...
Men som Skåne säger:
Det löser sig (tänk er skånska)...
=)
Prövotiden är här...
.. och med den kommer massa ansvar, fester, planeringar, chez amis på Tisdagar och extra möten för alla oss aspjävlar.. Prövotiden är här och med den kommer den första chocken.. när man väl kommer inse vad det är man ger sig in på kanske det inte är lika lockande längre..
Men vad vet jag, jag är ju bara en aspjävel...
Det började med ett möte igår.. vi var 20 stycken aspar... 20!!
förra året var vi 14, innan jag hoppade av.. fast det var förra året det ja..
orsaker som man helst inte vill prata om som gjorde att mna skippade den asp perioden..
och nu ska man försöka ta igen den.. det enda jag kan hoppas på är att jag sköter mig ordentligt..
Men vad vet jag?, jag är ju bara en aspjävel.. lika låg som marken alla trampar på..
Sen var det hunger (hade inte ätit nåt sen lunch, jag lunchade med Alex <3 ) ..
och det kändes bättre att ta en hamburgare på Chez amis än att åka hem och äta lasagne.. =/
Junior hjälpte ju mig väldigt bra med att äta upp.. Skåne erbjöd sig med , men han fick inget..
Han får stå i skamvrån lite tycker jag.. eller får jag säga så? kanske jag inte får..
Men vad vet ja? jag är bara en aspjävel.. lika låg som marken alla trampar på.. ännu lägre för att jag är grek..
(tack för den Anders)...
Men vi är iaf ett himla skönt gäng aspar...
´det räknas väl ändå som något?
Men vad vet jag.. jag är ju bara en aspjävel från grekland.. =)
Allt det gamla..
ska fram när man minst vill det.. och vad kan man göra när känslor man inte kan kontrollera bara väller över en som en stor, svart våg?..
och helt plötsligt drunkar man i minnen och gamla känslor som man väl hade begravt, som man trodde hade glömt..
Men icke.. dom är där, under ytan väntar dom på att en spricka ska bildas för att sen börja forsa som lava och få en att smälta under sorgen dom har med sig...
För visst.. jag gillar dig.. mer än vad du anar...
och ja.. jag blottar mig.. öppnar mig själv.. mer än vad jag håller tillbaka..
För visst jag är kär i dig..
men att hålla tillbaka
är något jag lärt mig sen långt tillbaka,
Att stänga av när vissa tecken visar sig..
Eller när jag hör en viss klang i rösten... eller när jag känner av det på ens sätt...
Och det är just vad jag gjort just nu..
Stängt av..
Mest för att du stängde av först..
Men det skär i mig mer än du någonsin kommer att förstå..
jag vill inte stänga av..
Men det sitter så djupt..
Det är en del av mig..
Så förlåt om jag inte riktigt förstår vad som gör dig upprörd..
Förlåt om du tycker att jag inte bryr mig..
Men vissa dagar kan jag inte ge 100% även om jag vill..
För att jag måste tänka på att ge något till mig själv oxå...
Det tog mig 3 år och att flytta till ett annat land för att hitta mig själv och ändå är jag inte ens halvvägs..
Men precis som jag får dig ibland att känna som du kanske gjorde förr i en nästan likadan situation
så är det likadant för mig..
Jag vet ju att allt är mitt fel.. även när det inte är det...
för så har det alltid varit, så kommer det alltid att kännas..
och jag kommer alltid att stänga av..
frågan är:
klarar du av det?!
och helt plötsligt drunkar man i minnen och gamla känslor som man väl hade begravt, som man trodde hade glömt..
Men icke.. dom är där, under ytan väntar dom på att en spricka ska bildas för att sen börja forsa som lava och få en att smälta under sorgen dom har med sig...
För visst.. jag gillar dig.. mer än vad du anar...
och ja.. jag blottar mig.. öppnar mig själv.. mer än vad jag håller tillbaka..
För visst jag är kär i dig..
men att hålla tillbaka
är något jag lärt mig sen långt tillbaka,
Att stänga av när vissa tecken visar sig..
Eller när jag hör en viss klang i rösten... eller när jag känner av det på ens sätt...
Och det är just vad jag gjort just nu..
Stängt av..
Mest för att du stängde av först..
Men det skär i mig mer än du någonsin kommer att förstå..
jag vill inte stänga av..
Men det sitter så djupt..
Det är en del av mig..
Så förlåt om jag inte riktigt förstår vad som gör dig upprörd..
Förlåt om du tycker att jag inte bryr mig..
Men vissa dagar kan jag inte ge 100% även om jag vill..
För att jag måste tänka på att ge något till mig själv oxå...
Det tog mig 3 år och att flytta till ett annat land för att hitta mig själv och ändå är jag inte ens halvvägs..
Men precis som jag får dig ibland att känna som du kanske gjorde förr i en nästan likadan situation
så är det likadant för mig..
Jag vet ju att allt är mitt fel.. även när det inte är det...
för så har det alltid varit, så kommer det alltid att kännas..
och jag kommer alltid att stänga av..
frågan är:
klarar du av det?!
Människans själ är en Abyss...
Grekiskt talesätt och det stämmer nog väldigt bra..
Jag är nog inte ensam om att tro gott om en person och det visat sig vara nån helt annan..
det har tom hänt att mna tyckt illa om någon men att det sen visade sig vara en helt underbar människa..
Jag kan inte vara säker pga att jag inte vet.
Jag har inte alla fakta, jag har varit långt ifrån, jag kanske inte har varit en bra kompis iaf..
Men jag skulle för allt i världen inte kunna trampa på någon som jag under dom senaste 5 åren kallat min bästa vän..
Tydligen är vi ju inte bästa vänner längre och visst det gör ont..
Det gör ont för att jag hade lagt ner tid och själ i något som det nu visats inte betydde ett dugg för henne.
Det gör ont för att hon inte inser hur mycket jag har försökt hålla ihop oss när vi höll på att glida isär..
Det gör ont för att uppoffringarna jag har gjort aldrig tagits på allvar.. Aldrig heller fick man höra ett Tack!
Men det som gör mig mest ont det är att jag inte bryr mig hälften så mycket nu som jag hade gjort för 2 år sen!
För idag ser jag hur hon behandlat mig genom åren.
Allt som sagts och allt som gjorts.
Hur många gånger jag fick se hennes iskalla blick när hon var arg.
Hur jag stöttade henne när jag väl fick det.
Hur jag inte sade ett ljud när hon trampade på mig..
Hur jag inte sade nåt när jag förstod att hon aldrig har kunnat litat på mig..
Det enda jag vet och har sett är hennes handlingar emot mig..
Och jag är inte den enda...
Igår hade jag behövt någon som stöttade mig i detta..
Idag kan jag klara av det själv..
Jag antar att vi alla gömmer nåt som vi till slut tar fram för att gå vidare..
Vår själ är ju trots allt en abyss...
Jag är nog inte ensam om att tro gott om en person och det visat sig vara nån helt annan..
det har tom hänt att mna tyckt illa om någon men att det sen visade sig vara en helt underbar människa..
Jag kan inte vara säker pga att jag inte vet.
Jag har inte alla fakta, jag har varit långt ifrån, jag kanske inte har varit en bra kompis iaf..
Men jag skulle för allt i världen inte kunna trampa på någon som jag under dom senaste 5 åren kallat min bästa vän..
Tydligen är vi ju inte bästa vänner längre och visst det gör ont..
Det gör ont för att jag hade lagt ner tid och själ i något som det nu visats inte betydde ett dugg för henne.
Det gör ont för att hon inte inser hur mycket jag har försökt hålla ihop oss när vi höll på att glida isär..
Det gör ont för att uppoffringarna jag har gjort aldrig tagits på allvar.. Aldrig heller fick man höra ett Tack!
Men det som gör mig mest ont det är att jag inte bryr mig hälften så mycket nu som jag hade gjort för 2 år sen!
För idag ser jag hur hon behandlat mig genom åren.
Allt som sagts och allt som gjorts.
Hur många gånger jag fick se hennes iskalla blick när hon var arg.
Hur jag stöttade henne när jag väl fick det.
Hur jag inte sade ett ljud när hon trampade på mig..
Hur jag inte sade nåt när jag förstod att hon aldrig har kunnat litat på mig..
Det enda jag vet och har sett är hennes handlingar emot mig..
Och jag är inte den enda...
Igår hade jag behövt någon som stöttade mig i detta..
Idag kan jag klara av det själv..
Jag antar att vi alla gömmer nåt som vi till slut tar fram för att gå vidare..
Vår själ är ju trots allt en abyss...
Hello Boyfriend..
Japp, jag har skaffat mig en pojkvän..
Det gjorde jag i fredags..
Vi gjorde ett val tillsammans och det kändes bra...
Det som är så sjukt är att vi nollades HT-07, vi var med på samma aktiviteter,
vi har gemensamma vänner men.. vi har aldrig träffats.
och har vi det så kommer vi inte ihåg det!!!
hekt sjukt...
Mne jag är glad att vi inte träffades då.. isådana fall hade vi nog varit kompisar nu..
och det duger inte.. inte för mig iaf..
Alex, min alldeles egna Portugis..
Det gjorde jag i fredags..
Vi gjorde ett val tillsammans och det kändes bra...
Det som är så sjukt är att vi nollades HT-07, vi var med på samma aktiviteter,
vi har gemensamma vänner men.. vi har aldrig träffats.
och har vi det så kommer vi inte ihåg det!!!
hekt sjukt...
Mne jag är glad att vi inte träffades då.. isådana fall hade vi nog varit kompisar nu..
och det duger inte.. inte för mig iaf..
Alex, min alldeles egna Portugis..
Lazaros
Jag vill bara säga tack!!
Tack för att du kom in i mitt liv och ändrade på allt..
Du har hjälpt mig bli den jag är idag och jag kan inte komma på nåt mer att säga än ett simpelt tack!
Du hade kunnat var min farfar, morfar, pappa, morbror, farbror, broder, svärfar..
Men nej.. Du är så mycket mer än alla dom tillsammans..
Du läde mig värdet av att vara den som inte alltid är till lags..
Värdet av att säga Nej, att såra sig själv är det värsta som finns, du lärde mig det..
Du visade för mig hur man säger ifrån, hjälpte mig att ta itu med mina värsta mardrömmar..
Visst fick jag höra att det var mitt fel men du fick mig att tro att det var rena motsatsen.. det tror jag på ännu..
Du fick mig inse att alla har ett värde, även lilla jag...
Nu, 4 år efteråt kan jag inte komma ihåg att jag nånsin kände såhär..
Värdig, förtjänad och riktigt glad..
Jag vågar säga lycklig...
Euxaristw Lazare,
mentora kai pragmatike mou file...
//Zouzouna
Tack för att du kom in i mitt liv och ändrade på allt..
Du har hjälpt mig bli den jag är idag och jag kan inte komma på nåt mer att säga än ett simpelt tack!
Du hade kunnat var min farfar, morfar, pappa, morbror, farbror, broder, svärfar..
Men nej.. Du är så mycket mer än alla dom tillsammans..
Du läde mig värdet av att vara den som inte alltid är till lags..
Värdet av att säga Nej, att såra sig själv är det värsta som finns, du lärde mig det..
Du visade för mig hur man säger ifrån, hjälpte mig att ta itu med mina värsta mardrömmar..
Visst fick jag höra att det var mitt fel men du fick mig att tro att det var rena motsatsen.. det tror jag på ännu..
Du fick mig inse att alla har ett värde, även lilla jag...
Nu, 4 år efteråt kan jag inte komma ihåg att jag nånsin kände såhär..
Värdig, förtjänad och riktigt glad..
Jag vågar säga lycklig...
Euxaristw Lazare,
mentora kai pragmatike mou file...
//Zouzouna
Första veckan...
i skolan är över och jag är redan sönderstressad.. man kan väl då komma fram till att allting är som vanligt.. om man börjar med en lista på allt som ska göras fram till den 8/10 så blir man stressad...
1) Nollning ska genomföras och man ska göra sitt bästa för att visa nollorna att man bryr sig. utan att bli full och utan att vara tråkig..
2) Nollning för utbytesstudenter, schemat kom ut idag och IF är inte med.den är visserligen slut på torsdag och picknincken som IF skulle hålla i blev utklassad. Mindre jobb för oss, yippie!
3) 4 kursböcker ska läsas in och jag har fått tag på 1. 2 A:4 sidor med olika växt utav arter (växter o djur) väntar på mig, då jag ska göra en växtbok och ha en salstenta den 6/10..
4) VFU:n börjar nu på måndag och varar en vecka. Ny skola, ny klass och redan ett projekt som ska göras..
5) Jobba måste man ju med göra, annars e d fusk. SU förväntar sig att jag ska jobba 20%, men jag känner att tiden rinner från mig.. usch. usch. jag vill ju gärna jobba, inom SU iaf. Trivs ju som fisken i vattnet.
6) Jag är på god väg (tror jag) att skaffa pojkvän, kille elle rvad man nu kan säga. och det är nog det som stressar mig mest av allt. Eftersom jag vill spendera mycket tid med personen i fråga! ja du.. en dag i taget eller vad säger ni??
nja, sitta här o klaga när livet e gött och man åtminstonde har ett liv..
fy fan säger jag dåe.. jag e glad o tro inget annat..
nu ska jag på raggarfest, pratade med Bengan o han var ju redan igång..
