zouzouna

Mamma sade att man börjar röka när man som mest vill säga något men inte vågar. Då tar man en cigg och täpper igen munnen. Faster började röka sex månader innan hon slängde ut skiten som är far till hennes barn. Hon fortsatte röka i tre år efter det tills hon äntligen sade ifrån och träffade sin nya man. Men hon började röka på slutet.

Jag rökte under gymnasietiden. Jag var delvis rökare i två år. Sen slutade det abrupt en kväll när jag inte inte orkade röka mer. Vilka tankar började jag dela med mig hösten 2008? Jag vet.
Jag pratar. Men inte med rätt person. Kanske därför jag finner det lättare att röka än att ta tag i det. För att jag inte orkar.

Vi kommer att förlora. Vi kommer att förstöra. Idag tror vi att det går att rädda. Allt detta vackra, nödvändiga och oerhört älskade. Det kommer göra ont och det kommer svida. Såren vi kommer få kommer aldrig att hela, om vi ens finns kvar att komma ihåg dem.
Människan kommer inte att kunna stå kvar. Naturen kommer att klara sig. Vi kommer att försvinna.
För vi har inte lärt oss uppskatta.

Väntar på ett samtal. Det kommer aldrig. Jag har väntat i flera år. Jag kan nog vänta några minuter till..