zouzouna

Mamma sade att man börjar röka när man som mest vill säga något men inte vågar. Då tar man en cigg och täpper igen munnen. Faster började röka sex månader innan hon slängde ut skiten som är far till hennes barn. Hon fortsatte röka i tre år efter det tills hon äntligen sade ifrån och träffade sin nya man. Men hon började röka på slutet.

Jag rökte under gymnasietiden. Jag var delvis rökare i två år. Sen slutade det abrupt en kväll när jag inte inte orkade röka mer. Vilka tankar började jag dela med mig hösten 2008? Jag vet.
Jag pratar. Men inte med rätt person. Kanske därför jag finner det lättare att röka än att ta tag i det. För att jag inte orkar.

Vi kommer att förlora. Vi kommer att förstöra. Idag tror vi att det går att rädda. Allt detta vackra, nödvändiga och oerhört älskade. Det kommer göra ont och det kommer svida. Såren vi kommer få kommer aldrig att hela, om vi ens finns kvar att komma ihåg dem.
Människan kommer inte att kunna stå kvar. Naturen kommer att klara sig. Vi kommer att försvinna.
För vi har inte lärt oss uppskatta.

Väntar på ett samtal. Det kommer aldrig. Jag har väntat i flera år. Jag kan nog vänta några minuter till..

Det finns dagar då man tänker tankar och gör saker som man vet hör till det förlutna. Som att röka eller diskutera gamla förhållanden. Det finns dagar då man går framåt, genom att lämna det bakom sig eller fika med sin pojkvän. Livet går fram och tillbaka, upp och ner med andra ord. Insikten om saker och ting kommer sakta, ibland flera år efteråt. Efter en helg med mycket prat och tänkande har jag kommit fram till att:

Jag kan inte lova att jag alltid kommer finnas i ditt liv som den person jag är idag eller det jag utgör för dig.
Jag behöver dig heller inte för att överleva eller ta mig igenom vardagen.

Men jag vill ha dig i mitt liv och vill se dig göra framsteg. Hålla din hand i gott och ont. Oavsett vad jag är och kommer att vara för dig. Så enkelt.

Jag kommer ihåg mitt första år på 301 festen.. det var inte många man kände och man fick inte byta telefoner eller nycklar.. mne man kände sig inkluderad i den skaran av människor som önskade en lycka till för kommande år och som man själv önskade lycka till i deras uppdrag eller såg med förundrad på hur det gick hem den kvällen för att fortsätta sina studier eller hitta ett jobb..
I år är jag en av dem som får en moniltelefon och nycklar. Det känns bra.
I år är jag en av dem som känner sig extra inkluderad i den skara människor som tackar för året som varit och som med spänning ser det nya året rusa åt dem i väldig fart. Hej då du gamla och hej på dig du nya och friska!
Jag vet inte om jag kommer att se något nytt ansikte i år men jag verkligen hoppas det. De gamla måste lämna plats åt nya och de nya måste få ta mer plats.. Nånstans klassar jag mig själv som nygammal.
Ny som heltidsarvoderad och gammal som insyltad i kårvärlden och allt vad som kommer med den.
Ny som sektionsordförande men gammal genom alla kontakter man byggt upp under årens gång.

Men för första gången känner jag iver i mitt uppdrag och en stor utmaning i det året som kommer.
Det jag hoppas är att kunna förtjäna det förtroende som har givits mig och bevisa för mig och min omvärld att jag verkligen ärrätta personen på rätt plats. Men et är om ett år..

och idag ska jag säga hej då till allt gammalt med ett leende på läpparna.
och ikväll ska jag hälsa det nya året välkommet med ett par ögon som glittrar av förväntan och orden:

Kevins familj har varit på besök.. det var väldigt intressant må jag säga..
Jobbade i torsdags när de kom så man fick inte se dem förräns på kvällen.

Fredagen stressade man sig genom examen.. massa champagne, mingel, krossade glas och leende lärare förgyllde ens vardag. På kvällen sp blev det pip- rökning hos kevin med boysen, Paris och mr & mrs vikström (junior). Det var roligt, speciellt när schlager och 90 tals- popen kom igång =)

Lördag tog man det lugnt.. god mat på björngårdsvillan med Paddy och Jessie och sen promenad i botaniska trägården.. jag fikar aldrig så mycket som under de dagar jag träffar familjen vikström. man har säkert gått upp 3 kilo men vad gör det? och när man sitter där med en kaffe tittar de undrande på en som om man hade fått solsting eller nått. Fascinerande människor dessa finlandsvenskar.. underbara..

0900 flydde vi till danmark med mormor och morfar och det var en upplevelse. Jag har själv varit i danmark mång agånger men aldrig suttit i bilen så länge..rumpan var blå när man kom hem och fick för första gången sova i sin egen säng och själv.. semester sade vi att det var. vi är ju såå roliga jag o kevin..

bilder från resan finns att hitta på

http://www.facebook.com/home.php?ref=home#!/album.php?aid=175688&id=704544040&ref=mf

http://www.facebook.com/home.php?ref=home#!/album.php?aid=175683&id=704544040&ref=pb

Kevin var förstås tvungen att lägga upp alla bilder men vad kan man göra åt det? nåväl..
en bra visit var det iaf.. och jag hoppas det blir fler och man även då kan vara med.. man har ju planer som sagt ;)

Melankoli är inte rätta ord. Irritation och känslan av att något saknas stämmer bättre överens. för jag saknar. tillräckligt mycket för att känna. jag har inte sett eller hört något på många år. Ingen vet något och jag drar mig för att fråga. Jag ältar allting för mig själv.

Jag är nöjd med mitt val av saker och ting. hur det har blivit. men jag undrar hur det hade varit om nån hade tagit det ett steg längre och om du hade vågat. Eller kanske var jag den du ansåg starkare att klara av saker och ting? var jag den som kunde ta det? orka med det? eller kände du inte tillräckligt mycket? oavsett alla ord och gester.
eller kände du för mycket?

sökmotorerna hittar ingenting trots alla försök. Jag vill bara veta om du har det bra eller inte. om du är lycklig och om livet har gått dig bra, hittils. men jag får stå ut med att inte veta. det är bättre.. för mig, dig och oss.
men du var en gång min vän och jag saknar dig. ibland. och specielt denna tiden på året.

Jag läser i tidningarna om våldsoffer runt om i världen.. Någon tjej blev våldtagen, två barn miste livet, en kille blev ihjälslagen och kravaller uppstår under tågande demonstrationer.. Detta är vår vardag men inte den värld vi växte upp i. Krig görs av människor som inte har mycket mellan öronen, ett nödvändigt ont hävdar vissa. Ovanstående händelser görs också av människor utan något som helst mellan öronen, men är det ett nödvändigt ont? Ibland önskar jag att jag var mera en varg än människa.. eller fågel eller björn eller puma.. för jag tänker att hur djuriska dessa djur än är så är det inte lika fruktansvärda som människan.. de terroriserar ej sitt eget släkte.. Däremot gör människan det..

Det var längesen man var i trakterna och mycket har hänt.. Påsken spenderades i en bil som susade förbi gröna ängar och vallande getter med gamla vänner som mål. Den finaste kommentaren va "Nu får du absolut inte byta ut honom och den mest skräckinjagande "Hoppas att ringen du fått är fin". Ingen ring på mitt finger whatsoever och jag hoppas det dröjer många år innan dess och planer på att byta ut en man som jag odlat och håller på skördar finns inte med på kartan. Bland olika färger och granna klänningar träffades i lördags 11 sexmästerier i ett och samma rum. En sittning för alla och njutning åt alla. Nya och gamla vänner hittade varandra under kvällen, hjärtan kom i brand och vyerna vidgades. Man behöver inte vara med i ett sexmästeri för att göra grymma fester. Det man behöver är vilja, styrka och en tro om att det går.. Vårsolen är här och skolan är snart över. Utmaningar kommer till sommaren men jag vet inte vilka. Så länge jag har människor som betyder något nära mig så klarar jag det.. Sol till alla..=)

Men folk gör en stor grej utav det. Man tror att de tkommer att kännas speciellt, att hjärtat kommer slå två gånger starkare just den dagen eller att man kommer vara hög på kärlek. Mat, vin och mys står väl oftast på listan. Blommor kanske med för den delen. Vänner har i åratal berättat små smaskiga detaljer om deras firande med respektive.. Det kan vara alla hjärtans dag eller 8- månaders firande, två års firande eller ett-års firande.
Det är alltid romantiskt och killen är perfekt (inga lesbiska berättelser i bilden än).

Vad gjorde vi? Själv pluggade jag, var snuvig, var med pappa och spelade wiee med Doffa i Angered och vi såg på Alien 2. Kevin repade, åkte hem till mig och vi sågs i en timme innan jag hittade sängen. Inget romantiskt, inga blommor, igna studs i hjärtat. En helt vanlig dag med andra ord.

Ska det vara så här? Som vanligt? Utan att behöva anstränga sig? Har vardagen kommit ikapp?  Jag kan inte svara på det för jag har ingn erfarenhet av detta... Inget att jämföra med.. Kanske säger de ten hel del om mig?
Eller kanske betyder det att jag lär om hur man är i ett förhållande?

Efter ett år så värderar jag ärlighet, spontana kramar och nyp i armen mer än blommor och datum..
Visa att du älskar mig alla dagar och glöm bort mig på den "viktigaste"..

Jag har varit på universeum och "klappat" fiskar om man nu kan göra det. och jag blir ledsen. Dessa fina färgglada varelser som putar med munnen och ser farliga, tokiga och allmänt lost in the tank of universeum finns där för att sådana som jag ska kunna titta på dom. Lägga ansiktet mot glasrutan och säga "wow". Varför är de inte ute i haven?

Kanske vi snart inte har fiskar i havet. Efter att ha dumpat all skit som vi produserar i havet så dör alla fiskar ut. Såvida vi inte fiskar ut våra hav först. Vi dumpar snön i göta älv. Snö som är hur farlig som helst då den är full med avgaspartiklar vilket kommer att göra att älven försuras, om det finns ett sådant ord. bye bye fishes. =(

Kanske fiskarna i tanken på universeum har det bättre då de inte behöver ta itu med havets försurning. Eller bli uppfiskade av giriga människor som vill ha mera pengar i deras plånböcker. För att bli uppätna av sådana som jag som älskar fisk. Är jag en dålig människa då som bidrar till detta? Som uppmuntrar fiske genom att äta sushi och lax och öring och spätta?

Jag vill ha en bättre värld men efter att ha varit på praktik i en vecka så börjar jag tappa hoppet. Om dagens ungar inte kan visa repsekt för deras medmänniskor hur kan de då visa respekt åt andra varelser? och mian tankar går runt i cirklar... Vill jag sluta resa? handla? äta? för att få en bättre värld? var går min gräns och när kan jag börja vara arg på andra sominte gör rätt nör jag själv gör fel?

Jag önskar havet kunde vara lite mer aggressivt ibland och visa vad man får och inte får göra.. Jag önskar det tektoniska plattorna kunde röra sig häftigt för att rasera allt de onda vi har byggt och jag önskar att vädret kunde bidra till att ge oss en läxa för att vi inte tar hand om våran jord. Jag önskar bestraffning även för mig..

för det vi tar för givet kommer itne alltid att vara där. och vi måste bli påminda.. inte av gud, om han nu finns men utav oss själva och planeten vi bor på.

Jag vill ah kvar mina fiskar.. enkelt och simpelt.. lämna mitt hav ifred..

Det är inte OS, EM, ES eller snöstormar.. Dock är det storm. Stor storm. Nuvarande regeringen som var förrförra regeringen fuskade med pengarna och gav grekland ett underskott på 13 BNP. Förra regeringen avslöjade innan de försvann från makten detta för EU så att regeringen som nu sitter ska dras med sin skit. Nåväl.. Spelar ingen roll vem som sitter i makten, alla politiker är att skylla. Ingen ska komma undan. Drt är inte folkets fel att inget sköts i landet då regeringen inte har några krav på dem..

Men det är bättre nu än senare då det kan ha varit värre. I aftonbladet skrivs det om hur östländernas dåliga ekonomi påverkar EU och Euron. Inte bara Grekland utan även Spanien och Portugal ligger i kris. Sen euron infördes har östländerna och medelhavsländerna levt över sina tillgångar. Det har varit lätt att skaffa lån och leva rikt. Priserna har stigit på marknaden då lönerna har varit desamma och människorna har levt fattigt och tagit lån istället. Nu vill den grekiska regeringen göra gott för sig och ta sitt ansvar för något som aldrig borde ha hänt. Oansvariga människor säger jag bara..

Grekland har haft det kämpigt med ekonomin sen efter Balkankriget. Regeringen har vetat det hela tiden och har de inte det så borde de ha läst sin historia på gymnasiet. Jag var stolt över att Grekland hade kunnat komma så långt 2006b när jag tog studenten. Nu blir jag besviken på regeringen som har låtit mitt lands rykte bli så dåligt att det aldrig kommer kunna komma tillbaka.

"Civilisationens vagga som hotar med en ny europeisk ekonomisk kris" lär ju rubrikerna vara imorgon.. och jag ska vara den som sitter med vänner och folk och ska försvara grekernas agerande när de är ute på gatorna och protesterar mot att de inte får gå i pension, betala mera skatt samt får sänkta löner när deras löner ändå inte är höga. Jag undrar hur en svensk skulle reagera om man sänkte hans lön till 7000 kr per månad. Inget jag vill se hända och kom inte med detta: det skulle ladrig hända i Sverige för Grekland har just gjort det möjligt.

När personen som har makten missbrukar den får folket betala. Är det då svårt att man inte litar på dem som sitter i makten? Jag litar inte på politiker för ett öre. Politikers löften är som brus i mina öron och jag röstar ej i val då jag tycker att det blir samma skit vad man än röstar. Det fick jag lära mig sen liten att alla i maktposition ljuger. Även i Sverige. I USA, Kina, Frankrike ich ja tom Grekland. Folket är arga för att det betalar för sådant som de inte borde. och jag blir arg för mina vänner ser ingen framtid där nere. När de borde göra det. Det är ett 60-talets grekland igen. Då var det juntan, idag är det krisen..
sak samma: Grekerna kommer fly sitt land o politikerna kommer stå där som fån och betala allt ur egen ficka. Vilket de borde göra enligt min mening.. Nu är jag arg. Riktigt arg. Så det kan hända att jag tagit fel på något årtal eller så men sak samma.

Jag är arg på regeringen och arg på grekerna som inte verkar förstå alvaret i det hela. Och som fuskar med skattesedlarna.. något regeringen har lärt dem att göra..

Det är vitt ute och vackert.. Snöflingorna som föll igår var vackra och det var härligt ljust ute på vägen in till skolan idag. Mina nyårslöften hålle ri sig fortfarande. Skolan går bra, första examinationsuppgiften ka in på onsdag och man har redan åsikter som ska meddelas till läraren då.. Förslag på förbättringar som inte borde kunna ges ska ges och imorgon ska jag åka skridskor igen .. Mina vänner känns nära igen och det finns tid för dem trots Franska kursen. Ett projekt är på gång som det ska pratas mer om imorgon och snart kan jag checka av det finska bröllopet från min to- do- lista.. Det ska bli härligt att få närvara och se glada, kärleksfulla ansikten igen. =) Februari är en månad full med spektkel: bröllop, hjärtlaget, beachgasque och VFU.. Härligt, härligt..


Solens ljusstrålar lämnar mig och Göteborg lite senare än för 1 månad sig. Ca en kvart, snart mer än det.. Mot en ljusare framtid helt enkelt.. Härligt.. Underbart.. och soligare =)  

Mamma är alltid mamma.
Mamma är en klippa.
Mamma är ens äldsta vän.
Mamma har alltid varit där.
Mamma är en kram, en tröst ett leende i höstmörkret.

Mamma är nybryggt kaffe och en morgonrock.
Mamma är Pretty Woman.
Mamma är Ledin på kasettband i en gammal Volvo.
Mamma är en doft som sätter sig.

Mamma är en lugn röst.
Mamma är en klapp på ryggen.
Mamma är puss på kinden.
Mamma är två ögon fyllda med kärlek.

Mamma är sol och värme.
Mamma är goda råd.
Mamma är en kompass som alltid visar hem.
Mamma är ett måste.

Mamma du är ett måste!!

Lämnade av mamma på flygplatsen igår och ringde Nina idag för att önska henne lycka till i henes nya liv som hon ska bygga i Australien. Med George. Det var märkligt att säga hej då till Nina. Att det var hon som skulle åka bort och jag som ska stanna kvar. Så det är så här det känns. När ens barndomsvän åker ut mot nya äventyr och det är osäkert när man ska ses igen. Vi träffades inte mycket under detta halvår som gått. Det behövs inte egentligen. Det räcker sporadiskt. För oss.. Men det är så här det känns.
Glädjen sprider sig i kroppen samtidigt som en ängslan över om hon kommer klara sig odentligt.. Det är ett halvt jordklot bort. Inte några länder. Men det löser sig. Förhoppningsvis kramar jag om henne igen om några månader. Om jag ahr råd att åka till australien över sommaren. Håller tummarna på det iaf. =)

Gott nytt år föresten.. Till dig också..