zouzouna

Jag var på Liseberg igår med min underbara vän xx och hennes kille.. och det blev drama, och det blev mera drama och sen kyssar på spårvagnshållplatsen och ord som "förlåt mig".. vems fel? jag vet inte, bådas antar jag.. It takes two you know..
Men det var ett val dem gjorde igår kväll.. att bråka, gråta och sen bli lyckliga igen.. På vägen hem kom jag att tänka på val som jag gjort och hur dem påverkar mig idag..

Saker jag sagt och gjort.. hur jag har sårat vissa personer, och dom är många..  hur jag blivit trampad på tårna och inte velat se problem som uppenbarligen finns där.. hur jag själv valt att bli sårad coh utskrattad.. hur jag inte orkat bry mig.. hur jag valt att bara strunta i alltihop.. hur jag valt att försöka vara en bra vän..


Dem val som påverkat mig mest som person hände i tonåren.. jag är inte stolt över dem och jag kan lätt säga att jag skäms över mig själv ibland... men det är något jag får leva med.. Det krävs alltid två för att saker ska gå fel.. spelar ingen roll vem som började.. det är alltid två..

Jag har lärt mig att stå för mina val.. oavsett hur mycket jag förlorar på dem, eller hur mycket jag i smyg kan ångra dem.. jag måste stå för dem..
 som det som hände för nån månad sen.. jag var inte en bra vän, jag sårade någon som betyder väldigt mycket för mig.. jag ångrar det jag gjorde innerligt, önskar jag kunde vrida tillbaks klockan.. men jag kan inte.. och xx är fortfarande min vän..  och det är vad som betyder något.. valet jag gjorde då?
Det får jag helt enkelt leva med..