Nu har vi sagt hej då!

Nyss hemkommen från 301 festen.. Studentrepresentanter från GU kårerna samlades för att fira året som gått, säga hej då till varandra och välkomna de nya som tillträder i diverse poster..
Nu har man fått reda på vad folk gör nästa verksamhetsår och vad som händer under sommaren.. glada ansikten av både dem som slutar sitt kårengagemang och går vidare och av dem som fortsätter kämpa för att studenterna ska få det bättre på alla möjliga sätt...
Jag blir en av dem som fortsätter nästa år och ser fram emot det..

Men just nu har jag semester från kårvärlden, nästan, och det tänker jag uttnytja till fullo...
För vissa börjar det nya året imorgon redan, själv börjar jag i slutet på augusti..
tills dess så ska jag vila mig..

Nu flyttar jag =)

Till en alldeles egen lägenhet.. med egen säng, eget porslin, egen toalett, egen hall, egna nycklar..
Med en månadshyra som är min och ska betalas, med eget internet och utan TV (den kommer inte få plats)..
Inflytning den 1/8 och jag har redan hittat sängen som jag länge drömt om.. självfallet på IKEA.. billigt, bra och hållbart =)

Trist att lämna morföräldrarna ensamma men jag kan inte bo kvar för alltid.. jag har tagit steget till att bli vuxen och poå riktigt klara mig själv.. eller nästan iaf.. vuxen menar jag ;) 20 kvadrat låter inte mycket, ser inte ut som mycket men jag får plats... och det kommer vara stökigt och det kommer se ut som ett bombnedslag men det gör inget.. för jag kan lämna min säng obäddad när jag går till plugget på morgonen, ingen kommer störa sig =))
Ingen annan än jag kommer störa på disk eller smulor, när och om det nu blir några..

ooh jag längtar så jag spricker.. många fina grannar kommer jag också få.. håller tummarna på att Paris ska bli antagen så hon kan flytta in =) usch vad skoj.. sen kommer man kanske inte alltid ha tid men fatta vad gött att kunna bjuda hem vänner.. t ex ska christian komma från tyskland o hälsa på en vecka i september/ november.. istället för att fråga om lov kan jag bara be honom sätta sig på planet hit ;) vi har inte träffats på 1 år och lite till =)

pirr pirr i magen.. myckte som händer mycket bra.. jobbet är prima och passamig perfekt och jag måste nog lära mig lite finska iaf.. kommer inte ifrån det ... jag o språk du vet... =)

men nu flyttar jag =) stuydiegången here I come :P

Grekland var det...

Solen gömde sig bland molnen men hettan tvingade oss ut till stranden.. Det blev inga bruna ben men glass i munnen och sand mellan tårna.. Det var skratt under stjärnorna och el-lösa kvällar.. dagar utan vatten och fiestan i mina händer.. Familje- kramar dagarna i ända och veckan rullade på långsamt.. oerhört långsamt.. Men roligt, givande och jag träffade dem jag skulle träffa...


Jag fann min saknade vän, 2 (numera?!) män som lämnat sina spår och min frälsare.. Jag är nöjd.. har fått alla svar, har ställt alla frågor, har sagt allt som borde sägas och inget mer.. Gjort det jag lovade att göra och livet har de konstigaste vägarna..

Brorsan failade big time på nationella proven och inget univeristet eller högskola kommer ta emot honom.. inte i grekland iaf. kanske han gör ett försök nästa år.. men när 18 500 platser kommr lämnas tomma nästa år på universitet och högskolor landet över pga dåliga resultat i dessa pron börjar man ifrågasätta systemet på allvar... Men jag bor inte där.. borde jag bry mig??

MItt hjärta är stulet och han är bara 2,5 månad..oerhört söt och min skyddsling.. jag ska bli gudmor till hösten och det kommer gå bra.. men han är oerhört krävande.. vill hela tiden vara i ens famn.. inte illa för en man, inte ;) sådant uppmuntrar vi..

Och jag har saknat i grekland.. oerhört mycket.. trodde nog aldrig det var möligt... och det känns underbart.. och jag längtar redan till fredag..

Galen eller resfeber bara?

Jag är galen.. fullkomligt galen.. min hjärna spelar mig spratt och jag är oändligt trött på mina försvarsmekanismer..
Jag är trött på min oro och jag är trött på att älta..
jag är trött på att vara rädd och jag är trött på att inte kunna njuta avdet som händer i mittliv just nu pga vissa personer..
Jag är trött på att kunna ge råd till andra som jag själv borde följa..
jag är trött på att alltid vara slutkörd i huvudet och jag är trött på att inte kunna lämna saker och ting bakom mig..

Jag ät trött på att le o se glad ut när jag egentligen bara vill gråta och skrika ut allt .. men då är man väl galen??
Jag ät trött på att behålla hemligheter som enbart gör mig ont. Jag är trött på att inte kunna dela med mig ordentligt..
Trött på att berätta halva sanningen, trött på att inte veta vad som är rätt och fel..

Eller så har jag bara resfeber för att jag åker till grekland om 3 timmar och jag tänker på en liknande situation jag haft förut.. inte jämföra, fy och usch.. jag ska vara knasig i solen och i mammas armar.. jag ska finna mina svar och jag ska besöka 4 personer som lämnat stora spår efter sig i mitt liv.. allt ska redas ut..

För när jag är tillbaka så är det inte nån trötthet eller resfeber som gäller utan då gäller jag ... och alla dom jag bryr mig om.. nje, jag är nog mest bara galen egentligen..


För hon har tagit studenten..

Lilla, rara, söta Emmelie har tagit studenten idag.. Iförd en söt, vit klänning, studenthatt och luktandes skumpa hela hon lyssnade hon på pappa Stefans rörande tal om hans dotters bravader under sina 19 år.. Med ett leende på läpparna öppnade hon sina presenter och tackade alla..
Det lyste i hennes ögon när vänner, familj och fd kolleger (jag o dea) kom för att fira henne denna speciella dag..

För två och ett halv (måste det vara) år sedan träffade jag Emmelie på Ullis Skafferi. Jag hade jobbat där ett tag och kunde rutinerna.. jag skulle lära henne allt jag kunde..och det gjorde jag.. hon var så söt och bara 16 år gammal.. yepp, jag kände mig som en sorasyster när jag granskade hennes pojkvän från topp till tå och konstaterade att han var ok.. oj hon var lycklig =)

Vi bakade, skrattade och jag skrämde henne med min stress, mitt hetshumör och mina korta kommentarer som tydligen lät hotfulla.. tack o lov kom både hon och Dea på att jag inte bits (för det mesta) utan bara visar tänderna ibland..  och mina flickor och jag kämpade.. varje helg skrattandes, retandes och rytandes.. PMS helger var inte att föredra att komma till fiket dock gjorde folk det ändå.. vi smälte på sommaren inne i köket och vi såg mathildas mage växa samtidigt som vi utvecklades själva till något större..

Dea visste inte vad hon skulle göra då, idag har hon sökt till HDK och konsthögskolan.. Emmelie gick i gymnasiet och pluggade och hade MVG, på torsdag ska hon vikariera som ekonom på ett företag i Varberg.. Jag visste inte vad jag ville plugga till och idag är jag klar med min 4:e termin på lärarprogrammet.. Detta blev ett långt inlägg-- men mina små flickor förtjänar detta.. mina bruttor <3

Som sagt hon var lik en ängel med sitt blonda hår och blåa ögon.. Hon är den skarpaste kniven i lådan och hon är min lilla Emmelie.. All lycka i världen för dig bruttan..

Osamanhang..

Vi gick nerför gatan och du höll min hand.. skrattandes och retandes kom vi fram till klippor och det var baddags.. flera av dina vänner var där och helt plötsligt plaskade vi runt i det blåa som små barn.. Jag fann det svårt att ta mig upp, mina kläder var för tunga helt enkelt.. "Aldrig mer att jag badar med kläderna på" tänkte jag och satte mig vid elden..

På vägen tilbaka till civilisationen släppte du min hand och sade att du inte klarade av mer anärhet.. Du ville ta en paus.. och du ville sova ensam.. och jag fick inte ringa.. du behövde lugn och ro att tänka.. mitt hjärta brast men jag sade "ok", tårarna svällde över men jag log..

Miserabel och ensam mötte jag en vän efter en stund.. Hon berättade att en ur min turkosa familj precis haft ett gräl med sin flickvän.. jag försökte hitta honom vid parken där barn lekte men jag hittade henne där.. hon grät och var helt utom sig.. samtidigt kände jag hur förbannad hon var.. och hon förklarade men jag hörde mest mummel..
Jag tog henne till centralstationen.. hon skulle åka hem för att komma över det han sagt.. och där fick jag reda att jag skulle åka till stockholm på måndag..

Telefonen ringde och jag svarade.. och jag lyssnade.. och det gjorde ont, det sved och du lät oberörd..  Jag tappade fästet och jag föll.. Jag hamnade på golvet, i mitt rosa rum medans väckarklockan ringde för glatta livet..

RSS 2.0