zouzouna

Solen gömde sig bland molnen men hettan tvingade oss ut till stranden.. Det blev inga bruna ben men glass i munnen och sand mellan tårna.. Det var skratt under stjärnorna och el-lösa kvällar.. dagar utan vatten och fiestan i mina händer.. Familje- kramar dagarna i ända och veckan rullade på långsamt.. oerhört långsamt.. Men roligt, givande och jag träffade dem jag skulle träffa...


Jag fann min saknade vän, 2 (numera?!) män som lämnat sina spår och min frälsare.. Jag är nöjd.. har fått alla svar, har ställt alla frågor, har sagt allt som borde sägas och inget mer.. Gjort det jag lovade att göra och livet har de konstigaste vägarna..

Brorsan failade big time på nationella proven och inget univeristet eller högskola kommer ta emot honom.. inte i grekland iaf. kanske han gör ett försök nästa år.. men när 18 500 platser kommr lämnas tomma nästa år på universitet och högskolor landet över pga dåliga resultat i dessa pron börjar man ifrågasätta systemet på allvar... Men jag bor inte där.. borde jag bry mig??

MItt hjärta är stulet och han är bara 2,5 månad..oerhört söt och min skyddsling.. jag ska bli gudmor till hösten och det kommer gå bra.. men han är oerhört krävande.. vill hela tiden vara i ens famn.. inte illa för en man, inte ;) sådant uppmuntrar vi..

Och jag har saknat i grekland.. oerhört mycket.. trodde nog aldrig det var möligt... och det känns underbart.. och jag längtar redan till fredag..