zouzouna

Jag är galen.. fullkomligt galen.. min hjärna spelar mig spratt och jag är oändligt trött på mina försvarsmekanismer..
Jag är trött på min oro och jag är trött på att älta..
jag är trött på att vara rädd och jag är trött på att inte kunna njuta avdet som händer i mittliv just nu pga vissa personer..
Jag är trött på att kunna ge råd till andra som jag själv borde följa..
jag är trött på att alltid vara slutkörd i huvudet och jag är trött på att inte kunna lämna saker och ting bakom mig..

Jag ät trött på att le o se glad ut när jag egentligen bara vill gråta och skrika ut allt .. men då är man väl galen??
Jag ät trött på att behålla hemligheter som enbart gör mig ont. Jag är trött på att inte kunna dela med mig ordentligt..
Trött på att berätta halva sanningen, trött på att inte veta vad som är rätt och fel..

Eller så har jag bara resfeber för att jag åker till grekland om 3 timmar och jag tänker på en liknande situation jag haft förut.. inte jämföra, fy och usch.. jag ska vara knasig i solen och i mammas armar.. jag ska finna mina svar och jag ska besöka 4 personer som lämnat stora spår efter sig i mitt liv.. allt ska redas ut..

För när jag är tillbaka så är det inte nån trötthet eller resfeber som gäller utan då gäller jag ... och alla dom jag bryr mig om.. nje, jag är nog mest bara galen egentligen..