zouzouna

Grekiskt talesätt och det stämmer nog väldigt bra..

Jag är nog inte ensam om att tro gott om en person och det visat sig vara nån helt annan..
det har tom hänt att mna tyckt illa om någon men att det sen visade sig vara en helt underbar människa..

Jag kan inte vara säker pga att jag inte vet.
Jag har inte alla fakta, jag har varit långt ifrån, jag kanske inte har varit en bra kompis iaf..

Men jag skulle för allt i världen inte kunna trampa på någon som jag under dom senaste 5 åren kallat min bästa vän..
Tydligen är vi ju inte bästa vänner längre och visst det gör ont..

Det gör ont för att jag hade lagt ner tid och själ i något som det nu visats inte betydde ett dugg för henne.

Det gör ont för att hon inte inser hur mycket jag har försökt hålla ihop oss när vi höll på att glida isär..

Det gör ont för att uppoffringarna jag har gjort aldrig tagits på allvar.. Aldrig heller fick man höra ett Tack!

Men det som gör mig mest ont det är att jag inte bryr mig hälften så mycket nu som jag hade gjort för 2 år sen!
För idag ser jag hur hon behandlat mig genom åren.
Allt som sagts och allt som gjorts.

Hur många gånger jag fick se hennes iskalla blick när hon var arg.
Hur jag stöttade henne när jag väl fick det.
Hur jag inte sade ett ljud när hon trampade på mig..
Hur jag inte sade nåt när jag förstod att hon aldrig har kunnat litat på mig..

Det enda jag vet och har sett är hennes handlingar emot mig..
Och jag är inte den enda...

Igår hade jag behövt någon som stöttade mig i detta..
Idag kan jag klara av det själv..

Jag antar att vi alla gömmer nåt som vi till slut tar fram för att gå vidare..
Vår själ är ju trots allt en abyss...